Innehållsförteckning:

Träning och fysisk aktivitet är något som vi alla behöver i våra liv, och så länge det är lustfyllt och lagom utmanande är allt frid och fröjd. Ibland kan träning som upplevs rolig succesivt övergå till att vara mer förknippad med oro och press. Helt plötsligt kanske man märker att man börjat ställa för höga krav på sig själv och sin prestation.


Idrott och psykisk ohälsa

Närmare 30 % av svenska elidrottare har någon gång under sin karriär upplevt psykisk ohälsa. Att träna och prestera på hög nivå kan innebära många utmaningar som exemplevis att studera och samtidigt prestera i sin idrott.

Många idrottare kan uppleva att det är svårt att prata om sina problem. Det finns hjälp att få, läs mer på Riksidrottsförbundets webbplats för dig som är ung och idrottsaktiv #ViLyfter 

Om psykisk hälsa för ledare som arbetar med barn och unga på fritiden – webb baserad utbildning från Folkhälsomyndigheten “Ledare som lyssnar

Läs även:

RF Idrottspsykologi – råd i Coronatider.

Svensk forskning om psykisk ohälsa inom elitidrott


Att må dåligt

Om man märker att man själv, en kompis eller en anhörig inte mår bra och att det håller i sig mer än några veckor är det viktigt att ta tag i det genom att exempelvis prata med en vuxen som man litar på.

Vi människor har olika sätt att reagera när vi ställs inför påfrestningar och här följer några exempel på tecken på att en person inte mår bra.

Tankemässigt/känslomässigt

  • Tänker nästan bara på träning, har svårt att uppskatta och fokusera på andra saker i livet som man tidigare har uppskattat.
  • Känner sig ledsen eller nere.
  • Känner sig stressad eller orolig.
  • Känner sig lättirriterad eller arg.
  • Känner sig som en dålig person om man inte uppnått ett mål som man själv tänkt.
  • Svårt att koncentrera sig t.ex. på skolarbetet.

Fysiskt

  • Får hjärtklappning eller känner sig yr.
  • Känner sig trött och matt.
  • Minskad aptit, inte sugen på att äta alternativt att man tröstäter eller äter betydligt mer än vanligt.
  • Svårt att sova.
  • Smärta i kroppen som inte vill ge med sig t.ex. huvudvärk.

Ändrat beteende

  • Tränar så mycket att man inte hinner/orkar med andra aktiviteter t.ex. att vara med kompisar.
  • Ägnar mycket tid till att tänka på kroppsform eller vikt.

Våra tankar, känslor, kroppsliga reaktioner är tätt sammankopplade med våra beteenden. Om vi märker att vi inte mår bra och hittar sätt att handskas med det på ett klokt sätt finns alla möjligheter att ”komma på banan” igen.

Ofta kan det räcka med att prata med en vuxen som man litar på t.ex. en förälder, släkting, tränare eller en lärare för att tillsammans hitta en plan för att må bättre. Om det inte räcker ska man inte tveka att ta kontakt med t.ex. en skolsköterska eller skolkurator och berätta hur man mår. Beroende på hur gammal man är och var man bor finns det också möjlighet att få hjälp via en Barnhälsa, Ungdomshälsa eller en BUP-mottagning.

Om man känner sig orolig för att någon i ens omgivning mår så dåligt att hen skadar sig själv eller kanske tänker på att ta sitt liv, så prata med den personen. Du kan säga: ”Jag ser att du inte mår bra, vill du berätta för mig hur du har det? Lyssna öppet och med intresse och omtanke.

Självskadebeteende kan visa sig på flera sätt och med olika allvarlighetsgrad. Det kan fylla olika funktion som att reglera känslor, eller få stopp på oönskade och svårhanterliga känslor, tankar och upplevelser. Det kan vara ett sätt att straffa sig själv, men också ett sätt att få kontakt med sina känslor. För att förstå mera om självskadebeteende, och hur man kan hjälpa, kan det vara bra att skaffa sig mera kunskap. Även om man själv berörs kan det vara bra med mera kunskap, att veta att man inte är ensam och att känna till vilken hjälp som finns att få.

Det är inte ovanligt att ha självmordstankar någon gång i livet, men när tankarna återkommer och tar upp stor del av ens tid är det allvarligt och då behövs hjälp. Det kan ofta handla om att man känner stor ensamhet och hopplöshet inför livet. Man vill egentligen inte dö, men vet inte hur man ska klara av livet.

Kritiska livshändelser att vara observant på kan vara

  • en upplevd besvikelse, misslyckande eller kränkning
  • förluster; av anhörig, en relation, av arbete, status, eller pengar
  • sjukdom; depression, ångest, men även kroppsliga sjukdomar/skador

Användning av alkohol och droger är alltid en riskfaktor, eftersom impulsiva handlingar lätt kan utlösas.

Förändringar i personens beteende kan vara en varningssignal för att något inte är som det ska.

Du kan göra skillnad bara genom att visa att du bryr dig och finns där.

Det enda sättet att veta om någon tänker på självmord är att fråga om det. Det kan kännas svårt, men att fråga ökar inte risken, utan är istället ett sätt att visa att man bryr sig och vågar prata även om svåra saker. Betona att det finns hjälp att få och erbjud dig att följa med och söka hjälp.

Ta allt prat om självmord på allvar och lova aldrig att hålla någons självmordstankar hemliga


Stöd och hjälp att få

I akuta situationer ska man alltid ringa 112.

Riksidrottsförbundet:

  • Idrottspsykologi prestation & hälsa – Hjälp att få – guidning i vart du ska vända dig för att få hjälp.

Länkar till mera information och stöd:

Länkar till organisationer:

Bra länkar är:
  • UMO (ungdomsmottagningen på nätet) om att skada sig själv. Du kan söka svar på vanliga frågor hos Umo.se eller få hjälp hos en Ungdomsmottagning nära dig.
  • Nationella självskadeprojektet har information och utbildning på nätet om bemötande vid självskadebeteende.
  • Föreningen Frisk och fri – Riksföreningen mot ätstörningar