Klicka för större bild

Innehållsförteckning:

Här är information om vanliga skador inom friidrott bland ungdomar mellan tolv och 19 år samt information om några skador som kan förekomma hos unga som växer som det är bra att ha kunskap om.

I åldrarna 12 – 15 år är det relativt ovanligt med överbelastningsskador i axel- och armbågsregionen. Om en ungdom har kvarstående besvär från dessa leder i mer än fyra till sex veckor bör en läkare kontaktas.

AKUTA, traumatiska skador i friidrott är relativt ovanliga. Ungdomar med skador som uppkommer plötsligt och som ger smärta samt svullnad bör uppsöka läkare för att få en diagnos. Dessa skadetyper behandlas inte på denna sida då de ska handläggas av läkare.

Hjärnskakning, som kan uppstå vid slag mot huvudet, är en relativt ovanliga skada inom friidrott.  Alla våld mot skallen som ger kortvarig hjärnpåverkan som yrslighet, omtöcknad eller annan påverkan som “att se stjärnor” skall undersökas av sjukvårdspersonal och behandlas som hjärnskakning! SCAT5_RF protokoll för bedömning av hjärnskakningar, skall endast användas av sjukvårdspersonal. Följ hjärntrappan så blir du återställd på 7-10 dagar helt utan men.

Tränare! Var uppmärksam på och skaffa information om eventuella skador, sjukdomar och medicinering som ungdomar i träningsgruppen har!

Förälder/vårdnadshavare! Informera tränaren om din ungdom inte mår bra, har ont någonstans och om hen äter några mediciner!

Unga idrottare bör inte smärtlindras för att de ska kunna träna eller tävla! Läs gärna avsnittet “Om smärta“. 

Skador som kan förekomma hos växande barn och ungdomar

Höft

Friidrottande ungdomar med ihållande smärta i knä eller höft, det vill säga smärta som håller i sig i mer än två veckor och inte förbättras av vila,  bör alltid undersökas av en läkare. Exempelvis kan en smärta i framsida lår och knä ha sitt ursprung i höftleden.

Höftfysiolys-Fysiolysis Caput Femoris-Glidning i lårbenshalsens tillväxtzon

Drabbar växande barn i åldrarna elva till 16 år. Denna åkomma är till följd av rubbningar i tillväxtzoner. Den är vanligare hos svarta än vita och två till fem gånger vanligare hos pojkar jämfört med flickor. Åkomman förekommer sällan hos flickar som har fått sin menstruation och är överrepresenterad hos överviktiga barn, men kan även utlösas i samband med idrottsutövning. Möjligen kan en endokrin (hormonell) påverkan vara orsak till försvagning i tillväxtzoner.

Symptom: Smärta i ljumsken, framsidan av låret samt kring knäleden. Hälta. Atrofi av lårmuskel, det vill säga muskelförtvining. Minskat rörelseomfång i höftled, framförallt inåtrotation.

Det är av stor betydelse att ungdomar med ovan angivna symptom inte fortsätter sin träning utan kommer till läkare så att en röntgenundersökning kan utföras!

Diagnos: Ställs av läkare. Utredning görs med bland annat röntgen.

Behandling: Operation.


Stressfrakturer-insuffiensfrakturer i ljumsktrakten

Klicka för större bild

Stressfrakturer uppstår till följd av återkommande, icke maximala, överbelastningar. Musklerna får inte tillräcklig återhämtning utan blir utmattade och kan inte dämpa de påfrestningar de utsätts för. Det medför att belastningen hamnar på skelettet istället. En spricka uppstår i benets yttre hårda (kortikala) yta. Den föregås i många fall av en inflammation i benhinnan i lår- och/eller bäckenben (så kallad periostit). Vanliga lokalisationer av stressfrakturer i ljumskregionen är lårbenshalsen och området kring blygdbenet (os pubis). Stressfrakturer kan förekomma i alla åldrar, men är mycket ovanligt hos barn under tio år.

Symptom: Smärta i ljumske som blir värre av belastning.

Diagnos: Ställs av läkare.

Behandling: Avlasta och vila. Eventuell alternativ träning i samråd med läkare, fysioterapeut.


Inflammation i höftleden-Akut Coxit

Inflammation i höftleden är ofta ett akut tillstånd hos barn mellan två och tolv år. Denna diagnos är den vanligaste orsaken till höftsmärta (ljumske) hos barn under tio år och är vanligare hos pojkar.

Symptom: Smärta i ljumske och eventuellt framsida lår.

Diagnos: Ställs av läkare.

Behandling: Tillståndet är oftast självläkande och godartat men bör utredas av läkare.


Lår

Hamstringsbristning (muskelbristning baksida lår)

Klicka för större bild

Är en inom friidrotten relativt vanlig överbelastningsskada som uppkommer plötsligt vid exempelvis sprint eller hopp. Hamstringbristningar är inte så vanliga bland unga friidrottare.

Symptom: Plötslig huggsmärta i baksida lår. Kan se mycket dramatiskt ut.

Diagnos: Ställs ofta kliniskt.

Behandling: Viktigt med snabbt, akut omhändertagande enligt PRICE (se Akut omhändertagande)! Rehabilitering hos fysioterapeut (L-protokollet). Vid bra rehabilitering är prognosen god och den aktive är oftast tillbaka i friidrottsträning efter sju till nio veckor.

L-protokollet

Detta är Carl Asklings forskningsbaserade rehabiliteringsprogram för hamstringsskador, det s.k. L-protokollet.  Forskning har visat att excentriska förlängningsövningar är effektiva vid rehabilitering av akuta hamstringsskador hos sprinters, hoppar samt elitfotbollsspelare. Programmet gäller för såväl stretch som sprint skador. Vid akut skada är det viktigt att få skadan noga undersökt av kunnig person innan rehab påbörjas.

L – protokollet skall alltid genomföras smärtfritt och kan normalt startas 3-5 dagar efter skadetillfället. Protokollet består av tre övningar;

  1. EXTENDER: utförs 2 gånger per dag, 3 set x 6 reps tidigt i rehab, därefter 3 x 12 reps
  2. DIVER: utförs varannan dag, 3 set x 6 reps
  3. GLIDER: utförs var 3e dag, 3 set x 4 reps

Hålltider:

  • 00.10             1. Extendern
  • 01.08             Tre vanliga fel
  • 02.39             2. Dykaren
  • 03.33             Två vanliga fel
  • 04.32             3. Glidaren
  • 05.13             Två vanliga fel

Stort tack till statist Jasmine, Hässelby friidrott!

Tränaren samtalar med Carl Askling

Carl Askling är legitimerad sjukgymnast, disputerade 2008. Carl jobbar kliniskt i Stockholm med rehabilitering av hamstringsskador. I sin forskning är han knuten till Gymnastik och Idrottshögskolan (GIH), Stockholm.

Kontakt e-post: carl.askling@feelgood.se

Länk avhandling

Läs mer; referenser se nedan samt  hamstringsskador


Knä

Morbus Schlatter

Klicka för större bild

Är en vanlig skada hos växande aktiva i friidrott, som uppstår nära en tillväxtzon, till följd av intensivt idrottande. Schlatter är en uppluckring av seninfästet och ofta går det att se en uppdrivning vid själva fästet (se bild). Förekommer i åldrarna nio till 15 år och är vanligast hos pojkar troligen beroende på att de kommer senare in i pubertet, då de är i en ålder då de börjar satsa mer på sin idrott.

Symptom: Distinkt öm över knäskålssenans infästning på underbenet.

Diagnos: Ställs av läkare via klinisk undersökning. Vid tveksamhet kan komplettering med röntgen utföras.

OBS! Dessa besvär är relaterade till att ungdomen växer! Viktigt med variation i träning!

Klicka för större bild

Behandling: Avstå ifrån idrottsaktivitet som utlöser smärta. Alternativ träning, gärna enligt smärtskattning. Avlastande skydd eller tejpning (se instruktionsvideo). Den unga idrottaren kan fortsätta med träning men det är viktigt med variation. Se över hur träningsplanen ser ut för veckan (aktuell period), variera belastning på knän (hopp etc). Remiss till fysioterapeut. Tillståndet är i de allra flesta fall självläkande.

Instruktionsvideo tejpning vid besvär knä med naprapath Tommy “Tejp” Eriksson (för kontakt se referenser)


Sinding Larsens sjukdom

Klicka för större bild

Detta tillstånd liknar hopparknä (se nedan) och förekommer hos växande barn och ungdomar. Hos den växande idrottaren sitter smärtan över knäskålens nedre spets och uppkommer till följd av återkommande överbelastningar (jfr Sclatter).

Symptom: Distinkt öm över nedre spetsen av knäskålen. Svullnad. Rörelseinskränkning. Hälta.

Diagnos: Ställs av läkare via klinisk undersökning samt röntgen.

Behandling: Symptomatisk, avstå från aktiviteter som utlöser smärta. Den unga idrottaren kan fortsätta med träning men det är viktigt med variation. Se över hur träningsplanen ser ut för veckan, variera belastning på knän (hopp etc).  Tidig aktivering av lårmuskeln se nedan “hopparknä”. Besvär självläkande och de försvinner hos en färdigvuxen person.


Hopparknä-Patellär Tendinopati

En överbelastningsskada i senan till följd av intensivt idrottande. Symptomen kommer oftast gradvis. Hopparknä är mer ovanligt hos växande barn men kan förekomma (se Sinding-Larsen som är mer vanlig orsak till smärta). Mer vanlig bland pojkar/unga män som hoppar mycket troligen beroende på att de kommer in senare i pubertet (jfr med flickor) och att de då är i en ålder där elitsatsning inom idrott kan börja.

Symptom: Smärta på den nedre knäskålsspetsen (i sensubstansen). Svullnad över samma område.

Diagnos: Ställs av läkare via klinisk undersökning.

Behandling: Tidig avlastning. Rehabilitering hos fysioterapeut. Första fas i rehabilitering är isometriska (statiska) övningar för lårmuskeln på framsidan av låret (quadriceps), detta för att uppnå smärtlindring. Aktivera muskeln ca 45 sek x 5 med 2 minuters vila mellan. Avlastande tejpning, använd eventuellt avsett knäskydd. Om symptom inte avklingar med ovan bör läkare kontaktas.


Osteochondritis Dissecans-Avlossning av ben/ledmus

Avlossning av ben och broskbitar i knäleden som oftast drabbar ungdomar mellan tolv och 16 år och är vanligare hos pojkar. Brosket och benet uppluckras och vid eventuell avlossning kan en fri kropp bildas i knäleden. Oftast växer dock förändringen fast igen och ingen avlossning sker. Det orsakas av små återkommande trauman – alternativt överbelastning.

Symptom: Värk i vila samt efter fysisk aktivitet. Knät låser sig.

Diagnos: Bekräftas efter läkarkontakt.

Behandling. Oftast självläkande, i sällsynta fall operation. Remiss till fysioterapeut.


Chondromalacia Patellae

Klicka för större bild

Är ett samlingsbegrepp för knäsmärtor som är diffust lokaliserade till främre delen av knäleden och är vanligare hos unga flickor.

Symptom: Värk i samband med ansträngning samt exempelvis vid trappgång och huksittande. Ofta ingen ledsvullnad.

Behandling: Undvik det som gör ont. Variation i träning. Träna vadstyrka. Fysioterapi vid behov. Prognosen är god.


Akut trauma mot knäleder med ledsvullnad

Läkare bör alltid kontaktas för att avgöra om en röntgenundersökning bör utföras. Vid eventuella fynd på röntgen så åtgärdas dessa beroende på skada.


Underben/Häl/Fot

Benhinneinflammation-Tibiaperiostit

Klicka för större bild

Är vanligt förekommande hos unga friidrottare. Orsaken är ofta en överbelastning och uppkommer vanligen när man byter underlag, som när man börjar träna inomhus på hösten och kanske ändrar träning med mer hopp.

Förebygg besvär genom att anpassa övergångar mellan träningar och träningsmiljöer mer successivt, vänta till exempel med användning av spikskor. Se över balansen mellan träningsbelastning och återhämtning och ha skor som är väl uppbyggda.

Symptom: Ömhet, längs skenbenets inre kant. Viss svullnad över samma område kan ses. Symptomen förvärras ofta vid fortsatt idrottande.

Diagnos: Oftast klinisk undersökning.

Behandling: Avbryt träningen tidigt vid symptom och träna annat än löpning och hopp. Vila plus efterhand riktad träning. Eventuell remiss till fysioterapeut. Återgång till friidrott bör ske successiv, börja exempelvis med uppvärmningsjoggning och koordinationslopp och avvakta med olika hopp. Annan behandling kan bli aktuell om besvären fortsätter. Uppsök läkare om besvären inte gett med sig efter fyra till sex veckor eller om smärtan är mycket lokal, i storlek som en enkrona.


Haglunds häl-Apofysit i hälbenet (även kallad Severs)

Klicka för större bild

Drabbar idrottsaktiva, växande, individer mellan åtta och 15 år och kan ibland kännas i bägge hälarna samtidigt. Orsaken är intensivt idrottande och ses vanligen i idrotter där det förekommer stötar mot hälar som exempelvis vid hopp, fotisättningar etc.

OBS! Dessa besvär är relaterade till en tillväxtzon och inte en överbelastad sena!

Symptom: Smärta sitter vid hälbenet (in och/eller utsida), kring hälsans infästning baktill och ofta är det en viss svullnad och ömhet över samma område.

Klicka för större bild

Behandling: Tidig avlastning med inlägg under häl, till exempel gelkuddar och hälkoppar (se bild) rekommenderas.  Vid rehabilitering är det viktigt att komma ihåg att smärtan kommer från en överbelastad (kompression av) tillväxtzon vilket innebär att dessa ungdomar inte ska utföra rehabiliteringsprogram liknande de vuxna idrottare gör för besvär som kommer från en sena!  Eventuell vila och avlasta till dess att smärtan är borta. Utför varierad träning och aktivitet som inte enbart belastar fötter. Den unga idrottaren kan fortsätta med träning men det är viktigt att med variation, se över träningsplanen för veckan, variera belastning på fötter (hopp etc). Prognosen är alltid god. Besvären försvinner vanligen när individen har vuxit klart, men det kan ta upp till sex månader ett år innan det läkt ut. Vid långvariga besvär rekommenderas läkarkontakt.

Läs mer om Severs – klicka här

Instruktionsvideo för tejpning av häl, med naprapath Tommy “Tejp” Eriksson (för kontakt se referenser)


Fotledsstukning

Att trampa snett, det vill säga att foten vrids inåt, är tyvärr vanligt inom idrott. Vanligast är att det är ledband på utsidan av foten som blir skadat och att en blödning uppstår om ett ledband går sönder.

Klicka för större bild

Symptom: Inträffar plötsligt. Den aktive hamnar snett med foten.

Diagnos: Ställs ofta kliniskt. Om den aktive inte kan belasta foten efter fyra till sju dagar ska en läkare kontaktas för utredning.

Behandling: Viktigt med snabbt, akut omhändertagande enligt PRICE! Rehabilitering hos sjukgymnast/fysioterapeut. Prognosen är god. Vid lättare fotledsstukningar kan man tidigt (efter 2-3dagar) påbörja balansträning, först på golv sedan exempelvis på mjukt underlag. De första veckorna efter en fotledsstukning är foten extra känslig och det kan finnas en risk för att slå upp skadan (trampar snett och stukar sig igen) så det är viktigt med fortsatt balansträning 4-8 veckor efter skadetillfället, gärna komplettera med fotstyrka.


Rygg

Ryggbesvär hos barn under tio till tolv år är mycket ovanligt. Det är betydligt vanligare med ryggsmärtor när barnen når puberteten och har en snabb tillväxt.  Hos ungdomar i gymnasieåldern som tränar på elitnivå är ryggproblem vanligare jämfört med ungdomar som tränar på lägre nivå.

Symptom: Smärta i nedre del av ländrygg (svank) som är relaterad till belastning.

Diagnos: Ställs ofta kliniskt. Ryggsmärtan hos dessa elitidrottande ungdomar kan i många fall ha en sk strukturell förklaring som inte går att upptäcka med vanlig klinisk undersökning utan det kan behövas en kompletterade utredning med exempelvis magnetkamera för diagnos.

OBS! Ryggproblem i gymnasieåldern är ofta relaterade till sista tillväxt! 

Behandling: Avbryt träningen tidigt vid symptom och träna annat än löpning och hopp. Vila plus efterhand riktad träning. Remiss till fysioterapeut. Återgång till friidrott bör ske successiv.  Läs även träning kring pubertet och tillväxt.

Vid kvarstående besvär måste man vara medveten om att det hos barn, ungdomar och vuxna kan finnas orsaker som kräver kontakt med läkare för en diagnos och snar behandling (stressreaktioner/frakturer, tumörer, diskbråck, spondyliter, kongenitala kyfoser, etcetera).

Läs mer om forskning på ryggar;  Ryggproblem vanligt bland elitidrottande ungdomar.

 

Frågor:
Vad är de vanligaste symptomen på en överbelastningsskada?

En överbelastning brukar komma smygande med en upplevelse om att något inte känns ok ex i en fot eller ett underben. Ofta är det ett ganska väl lokaliserat område, en punkt

När kan hen återgå till att tävla efter skada? 

För att minska risken för återfall av skadan (eller ny skada) så bör hen ha kunnat träna helt normalt i två veckor innan tävling.

 

Skrift av: Lena Haggren Råsberg och Jenny Jacobsson

Instruktionsvideo tejpning: Tommy Eriksson

Referenser och tips på litteratur att läsa:

Askling CM, Tengvar M, Thorstensson A. Acute hamstring injuries in Swedish elite football: a prospective randomised controlled clinical trial comparing two rehabilitation protocols. Br J Sports Med. 2013;47(15):953-959. doi:10.1136/bjsports-2013-092165

Askling CM, Tengvar M, Tarassova O, Thorstensson A. Acute hamstring injuries in Swedish elite sprinters and jumpers: a prospective randomised controlled clinical trial comparing two rehabilitation protocols. Br J Sports Med. 2014;48(7):532-539. doi:10.1136/bjsports-2013-093214

Danielsson och Willners Barnortopedi. Studentlitteratur. 2006.

Peterson L, Renström P. Skador inom idrotten: prevention, behandling och rehabilitering. Columbus förlag. 2017.

Sundell CG. Low back pain in adolescent athletes. Umeå University medical dissertations, 2019.

Thomeé R, Swärd L, Karlsson J. Nya Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. SISU Idrottsböcker. 2011.