Skadetyper
Skador inom idrott delas in i att antingen vara relaterade till överbelastning eller till trauma.
Överbelastningsskador kan uppkomma smygande eller uppstå plötsligt (akut), som exempelvis en bristning i muskeln på baksidan av låret (en så kallad hamstringsskada). Dessa skador beror till stor del på en otillräcklig balans mellan tränings- och tävlingsbelastning och återhämtning.
Traumatiska skador orsakas vanligen av ett yttre våld – till exempel en hjärnskakning – som kommer efter slag mot huvudet.
Inom friidrott är närmare 95 procent av alla skador relaterade till överbelastning, ca 55 % med smygande debut och 41 % med akut/plötslig debut. I studier har vi observerat att en friidrottare med en smygande skada (begynnande överbelastning) brukade uppleva en känning (läs mer nedan) i området ca en vecka innan det blir mer allvarligt och att man blir tvungen att avbryta och avstå från träning helt! (Jacobsson et al, BJSM 2013, Ek et al, BJSM 2022)
Om smärta
Unga växande individer kan ha smärta som kommer från att de just växer och det behöver inte vara ett tecken på vad vi vuxna skulle kalla en skada. Hos idrottande ungdomar har ofta smärta eller värk sitt ursprung i en del där kroppen växer (så kallade apofyser och tillväxtzoner i skelettet).
Växtvärk – brukar vanligen förekomma i åldern fyra till tio år och är smärta i exempelvis lår och underben som kommer på kvällar och nätter. Det kan göra mycket ont och man vet inte den exakta orsaken till denna värk men den är inte farlig och försvinner när barnet blir äldre.
Smärta hos unga växande individer bör bemötas och behandlas annorlunda mot hur vi tänker att vi gör hos vuxna idrottare!
Känning – brukar beskrivas som ett kroppsligt symptom (inom friidrotten vanligen från ben och fötter) som inte känns bekant, vanligen ensidig och försvinner kanske inte efter återhämtning utan snarare tenderar att komma tillbaka när kroppsdelen belastas igen. Tidig smärta (känning) bör ses som en väckarklocka! Kroppen skickar signaler om att vävnader har belastats på ett sätt som de inte är vana vid eller kanske förberedda på och att det då troligen är bra med återhämtning.
En känning kan vara en signal på en begynnande överbelastning som riskerar att leda till en skada om kroppsdelen fortsätter belastas.
Det är viktigt att lära sig känna igen och uppmärksamma tidiga symtom på en begynnande överbelastning! Gäller alla friidrottare oavsett ålder!!
Träningsvärk – är en värk som kan komma i muskler 24 till 72 timmar efter träning eller tävling och brukar oftast vara i båda benen, båda armarna och så vidare – om man inte gjort massor av ensidiga rörelser för då kan det kännas på bara en sida. Behöver man behandla träningsvärk? Nej! Den värken brukar försvinna efter ett till två dygn.
Ska en ung aktiv träna med smärta? Om det är träningsvärk så är det helt okej! Men annan ihållande smärta som varat över en längre period (två till tre veckor) och som blir värre av belastning bör utredas. Se även smärtskattning.
Kom ihåg att smärta är ett symtom! Orsaken till smärtan hos unga idrottare är ofta en kombinationen av att de växer & tränar. Om smärtan dämpas kan det tolkas som att ”allt är ok”. När ungdomen kommer tillbaka till idrotten, kanske för tidigt, kan exemplevis en tillväxtzon överbelastas än mer och en betydlig risk finns då att ”skadan” kommer tillbaka/förvärras och att den unga idrottaren blir borta från sin idrott under lång tid, kanske flera månader framöver.
Även hos den äldre idrottaren är det viktigt att lära sig uppmärksamma tidiga tecken på en överbelastning! Mekanismen till smärta/överbelastning är annorlunda hos äldre idrottare där ex en sena kan bli överbelastad och inte apofysen. Läs mer om vanliga skador inom friidrott.
Unga idrottare bör inte smärtlindras för att de ska kunna träna eller tävla!
Se även ämnen att prata om med träningsgruppen.
Vad händer i kroppen vid en skada?
Mycket enkelt beskrivet så kan läkningsprocessen delas in i tre faser: inflammation, reparation och remodellering.
1) Vid en skada (plötslig eller akut) så börjar kroppens reparationsprocess med att en inflammation startar. Tecken på en inflammation är att det blir varmt, svullet, en rodnad i området, det gör ont och ger sämre funktion. En inflammation är alltså en naturlig process i kroppen och bör inte hämmas vid första tecken på skada med att exempelvis äta antiinflammatorisk medicin (så kallade NSAID). Det ger då en motsatt önskad effekt, det vill säga att läkningsprocessen hämmas och inte kommer igång som den ska utan att det istället tar längre tid.
2) I nästa fas påbörjar den skadade vävnaden en reparation då skadade celler byts ut och en ärrvävnad byggs med bland annat nya blodkärl för att sedan övergå till
3) en remodelleringsfas då cellerna mognar och ärrvävnaden blir allt mer hållfast.
Läkningsprocessens 3 faser:
- Inflammation (0 – 72 timmar)
- Reparation (72 timmar – 6-8 veckor)
- Remodellering (6-8 veckor – 6-12 månader)
För att en skadad vävnad ska få optimal hållfasthet behövs tid, avlastning och belastning. Tid beror bland annat på hur omfattande skadan är och avlastning beroende på vilken vävnadstyp som är påverkad. Muskler har vanligen ett snabbare läkningsförlopp (är kärlrikt) och en idrottare med till exempel en hamstringsskada som blivit bra rehabiliterad kan återgå till friidrott efter cirka sju till nio veckor. Senor tar betydligt längre tid, kanske sex till tolv månader, och skelett kan behöva än längre tid för att uppnå full belastningstolerans. Rehabilitering av en skada behöver följa en tydlig progression av hur belastningen stegras.
Smärthämning
Den smärta och svullnad som uppkommer vid skador (ffa vid akuta) kan ge en hämmande (inhiberande) påverkan på bland annat muskelfunktion och koordination. Denna ”hämning” leder till en muskelsvaghet och nedsatt koordination som kan kvarstå även när den skadade upplever sig helt smärtfri. Det är därför mycket viktigt att en skada rehabiliteras adekvat och att återgång till idrotten inte sker för tidigt! Om det sker är risken stor att få följdskador på grund av exempelvis felbelastningar.
Obs! I åldrarna tolv till 15 år och ibland ända upp till 20-årsåldern är många besvär och/eller skador relaterade till tillväxtzoner som inte vuxit klart och slutit sig. Dessa zoner kan vara känsliga för belastning i många år.
Läs mer på våra undersidor:
Träning kring pubertet
De vanligaste skadorna inom ungdomsfriidrott
Referenser och mer att läsa:
Ek A, Kowalski J, Jacobsson J. Training in spikes and number of training hours correlate to injury incidence in youth athletics (track and field): a prospective 52-week study. J Sci Med Sport. 2022 Feb;25(2):122-128.
J Jacobsson, T Timpka, J Kowalski, S Nilsson, J Ekberg, Ö Dahlström, P Renström. Injury patterns in Swedish elite athletics: annual incidence, injury types and risk factors. Br J Sports Med 2013; 47:15 941-952.
Lehman PJ, Carl RL. Growing Pains. Sports Health. 2017 Mar/Apr;9(2):132-138.
Peterson L, Renström P. Skador inom idrotten: prevention, behandling och rehabilitering. Columbus förlag. 2017.
Rasmussen Barr E, Heijne A (red). Idrottsskada. Från prevention till säker återgång till idrott. Studentlitteratur. 2017.
Thomeé R, Swärd L, Karlsson J. Nya Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. SISU Idrottsböcker. 2011.
Redaktör för Frisk Friidrott. Leg sjukgymnast. Medicinsk koordinator Svensk Friidrott. Docent i Folkhälsovetenskap, med inriktning hälsa inom idrott.
Vetenskapliga publikationer | jenny.jacobsson@liu.se