Parafriidrott

Den här sidan om hälsa inom parafriidrott är under uppbyggnad och material kommer publiceras under 2023.

Parafriidrott vänder sig till tre målgrupper; idrottare med rörelsenedsättning, synnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning.

En rörelsenedsättning kan vara medfödd eller förvärvad som efter en olycka. Ryggmärgsskada, kortväxthet, nedsatt muskelstyrka, amputation och cerebral pares är några exempel som kan ge en rörelsenedsättning.

Idrottare med en synnedsättning kan ha mycket varierande behov och förutsättningar för sitt idrottande. En synnedsättning kan innebära att idrottaren har svårt att läsa texter, svårt att se färger, att delar av synfältet är borta, nedsatt synskärpa eller att idrottaren är helt blind.

Idrottare med en intellektuell funktionsnedsättning innebär att de kan ha svårt att förstå och lära sig. Det är mycket individuellt hur det påverkar den enskilda idrottaren. Instruktioner till idrottaren kan behöva vara extra tydliga och konkreta, exempelvis kan det som sägs förstärkas med bilder, skriftliga berättelser.

På den här sidan kan du läsa mer om hälsa för parafriidrottare; från barn/ungdomar till vuxen elit.

För mer läsning om paraidrottares hälsa se även Safe Parasport

Skador

Det finns begränsad forskning om skador inom paraidrott i stort, än mindre om skador specifikt bland parafriidrottare samt barn och ungdomar.

Barn

Allt delta i drott och fysisk aktivitet är positivt för all unga idrottares fysiska och psykiska hälsa. Barn och ungdomar med funktionsnedsättning rör sig mindre jämfört med andra unga. Att vara fysiskt aktiv är precis lika viktigt för alla barn oavsett funktionsförutsättning för att de ska få en hälsosam livsstil.

Pubertet, tillväxt och därmed rätt anpassade utrustning kan vara speciellt utmanande för unga paraidrottare. Den unga parafriidrottare kan exempelvis växa ur sin rullstol eller protes vilket kan ge skavsår och smärta för att utrustningen inte sitter bra på kroppen.

Den unga parafriidrottaren genomgår samma faser av tillväxt som barn och ungdomar generellt. Det innebär att vissa upplevda problem ex från hälar, knän och ljumskar kan vara en del av att ungdomen växer. Det kan vara så kallade tillväxtzoner och apofyser som ger besvär, läs mer på träning under pubertet.

Elit

Under ett år får ca 7 av 10 paraidrottare en ny skada och närmare 6 av 10 skador inom paraidrott beror på idrottarens funktionsnedsättning.

uppdateras

Hjärnskakning

uppdateras…

Sjukdomar

uppdateras…

Kost

Att individanpassa nutrition är viktigt oavsett vem vi pratar till.

Friidrottaren måste hitta sin unika väg till optimal kost för sina behov. Svårigheten är ofta att hitta just denna unika väg då vi gärna vill jämföra oss med andra. Det är många faktorer som påverkar vad individen ska äta och faktiskt äter. Energibehovet påverkas av t.ex. kön, ålder, arv, miljö, fysisk aktivitet, eventuell skada/ sjukdom/ funktionsbegränsning. Energiintaget påverkas även av faktorer såsom vad som finns att äta, vad som är gott, allergi, mag- och tarmproblem, ekonomi, kunskap om att göra bra val, kunskap om att kunna laga måltider, tid och så vidare.

Grunderna inom idrottsnutrition är de samma för alla friidrottare men vissa saker kan vara av stor vikt att tänka på då det handlar om parafriidrottare.

Energibehovet är alltid individuellt men för vissa grupper kan andra faktorer spela roll (i tillägg med de faktorer som normalt påverkar såsom t.ex. arv, miljö och ålder). Dessa kan vara ofrivilliga skakningar/ spasticitet (ökat energibehov), amputationer eller att den aktive sitter i rullstol. Oavsett är tillräckligt med energi avgörande för att en friidrottares kropp ska fungera.

Matlagning och matintag.

Kunskap och intresse för mat, matlagning och måltider skiljer sig alltid åt och är även detta individuellt. Att tänka på är att vissa grupper inom parafriidrotten kan t.ex. ha svårigheter att ta till sig instruktioner och/ eller det kan ta längre tid att såväl förbereda en måltid som att äta denna. Detta är viktigt att tänka på vid planering av ett kostupplägg så att upplägget är anpassat just för den individ som ska ta till sig upplägget och kunna genomföra det på ett sätt som funkar i dennes vardag.

Mage, och tarmproblem?

Det är oerhört viktigt med optimal blås- och tarmtömning. Detta kan dock vara svårt för en aktiv som av någon anledning har svårare röra sig t.ex. sitter i rullstol.

Behov av tillskott?

För en aktiv friidrottare brukar en allsidig kost oftast vara tillräckligt för att täcka behovet av näringsämnen. Vissa grupper såsom friidrottare med synnedsättning kan vara i behov av såväl D – vitamin som melatonin då de inte utsätts för dagsljus på samma sätt som de utan en synskada. D – vitamin, i kombination med kalcium, kan vara befogat för idrottare som sitter i rullstol eller av annan anledning inte belastar sitt skelett då detta ökar risken att få ett skört skelett (osteoporos). Detta i sin tur kan leda till en stressfraktur. Likt alla idrottare är det individuellt och ingen ska ta ett kosttillskott ”bara för att” utan ta alltid hjälp av en idrottsläkare, idrottsdietist eller nutritionist för att få svar om tillskott skulle vara gynnsamt (förebyggande) eller vid konstaterad brist.

Tävling/ läger.

Viktigt att tänka till innan läger och tävlingar etc. så att det fungerar på ett bra sätt för alla oavsett vilken funktion som är nedsatt. Kanske behöver den aktive hjälp vid planerandet av kosten och vätskeintaget såväl under resan som under tävlingen, kanske behöver den hjälp vid dopingkontroll eller med annan logistik. Tänk till innan.

Vätska/ svettning och urin.

En aktiv med synnedsättning kan inte se färgen på urin d.v.s. svårt att veta om de har fått i sig tillräckligt med vätska eller har vätskebrist. Friidrottare som har en ryggmärgsskada har svårt att svettas nedanför sin skada. Detta innebär ökad risk för hypertermi (överhettad). I dessa fall krävs en individuell kylstrategi. Vidare kan aktiv med t.ex. en amputation ha liknande problem då minskad muskelmassa gör att termoregleringen kan vara påverkad.

Läs mer om Kost & Sömn (återhämtning)